1.
Lyssna på två av de vanligaste låtarna:
Gubben Noak
N:o 35
Gubben Noak
Gubben Noak, gubben Noakvar en heders man.
När han gick ur arken
planterade han på marken
mycket vin, ja mycket vin, ja
detta gjorde han.
Noak rodde, Noak rodde
ur sin gamla ark,
köpte sig buteljer,
sådanna man säljer,
för att dricka, för att dricka
på vår nya park.
Han väl visste, han väl visste
att en mänska var
torstig av naturen
som de andra djuren,
därför han ock, därför han ock
vin planterat har.
Gumman Noak, gumman Noak
var en heders fru.
Hon gav man sin dricka;
fick jag sådan flicka,
gifte jag mig, gifte jag mig
just på stunden nu.
Aldrig sad` hon, aldrig sad` hon:
Kära far nå nå,
sätt ifrån dig kruset.
Nej, det ena ruset
på det andra, på det andra
lät hon gubben få.
Gubben Noak, gubben Noak
brukte eget hår,
pipskägg, hakan trinder,
rosenröda kinder,
drack i botten, drack i botten.
Hurra och gutår!
Då var lustig, då var lustig
på vår gröna jord;
man fick väl till bästa,
ingen torstig nästa
satt och blängde, satt och blängde
vid ett dukat bord.
Inga skålar, inga skålar
gjorde då besvär,
då var ej den läran:
jag skall ha den äran.
Nej i botten, nej i botten
drack man ur så här.
Så lunka vi så småningom"
Så lunka vi så småningom
https://www.youtube.com/watch?v=m0jwCyudYfA
N:o 21
FREDMANS SÅNG
Från Bacchi buller och tumult, När döden ropar, Granne kom, Ditt timglas är nu fullt. Du Gubbe fäll din krycka ner, Och du, du Yngling, lyd min lag, Den skönsta Nymph som åt dig ler Inunder armen tag. Tycker du at grafven är för djup, Nå välan så tag dig då en sup, Tag dig sen dito en, dito två, dito tre, Så dör du nöjdare. | ||
Rödbrusig och med hatt på sned, Snart skrider fram din likprocess I några svarta led; Och du som pratar där så stort, Med band och stjernor på din rock, Ren snickarn kistan färdig gjort, Och hyflar på des lock. Tycker du &c. | ||
* * *
| ||
Bland riglar, galler, järn och lås, Dig hvilar på ditt penningskrin, Innom din stängda bås; Och du som svartsjuk slår i kras Buteljer, speglar och pocal; Bjud nu god natt, drick ut dit glas, Och helsa din rival; Tycker du &c. | ||
* * *
| ||
Din tiggarstaf förgylt hvart år, Som knappast har, med all din rang, En skilling til din bår; Och du som ilsken, feg och lat, Fördömmer vaggan som dig hvälft, Och ändå dagligt är placat Til glasets sista hälft; Tycker du &c. | ||
* * *
| ||
I blodig skjorta sträckt ditt steg; Och du som tumlar i paulun, I Chloris armar feg; Och du som med din gyldne bok Vid templets genljud reser dig, Som rister hufvud lärd och klok, Och för mot afgrund krig; Tycker du &c. | ||
* * *
| ||
Plär dina vänner häda jämt, Och dem förtalar vid dit vin, Och det liksom på skämt; Och du som ej försvarar dem, Fastän ur deras flaskor du, Du väl kan slicka dina fem, Hvad svarar du väl nu? Tycker du &c. |
2.